Friday, March 20, 2009
Monday, February 23, 2009
FLYGRESOR.SE/ 600 FLYGBOLAG PÅ WEBBEN
Flyg
Destinationer
Flygbolag
Topplistor
Livekarta
Information Båt
Luftballong!-->
Topplistor:
Här hittar du topplistor med lägsta pris på flygbiljetter till 15 länder.
Flygresor.se är en prisjämförelsesajt för flygresor. Genom en enda sökning på Flygresor.se kan man hitta och jämföra priser på flyg från upp till 30 resebyråer och 600 flygbolag. Det finns alltså mycket tid att spara och stora pengar att tjäna på att använda Flygresor.se när man ska köpa flygbiljetter.
Billigast från Stockholm
1Polen - 150 kr
2Storbritannien - 410 kr
3Tyskland - 426 kr
4Lettland - 510 kr
5Italien - 510 kr
6Österrike - 559 kr
7Danmark - 611 kr
8Frankrike - 684 kr
9Sverige - 689 kr
10Slovakien - 708 kr
11Irland - 752 kr
12Norge - 785 kr
13Schweiz - 829 kr
14Finland - 852 kr
15Nederländerna - 859 kr
Billigast från Köpenhamn
1Polen - 374 kr
2Storbritannien - 518 kr
3Sverige - 593 kr
4Tyskland - 663 kr
5Tjeckien - 672 kr
6Norge - 766 kr
7Nederländerna - 888 kr
8Danmark - 987 kr
9Frankrike - 994 kr
10Estland - 1021 kr
11Italien - 1150 kr
12Schweiz - 1187 kr
13Belgien - 1192 kr
14Spanien - 1228 kr
15Ungern - 1274 kr
Billigast från Göteborg
1Storbritannien - 510 kr
2Tyskland - 510 kr
3Österrike - 624 kr
4Polen - 624 kr
5Italien - 706 kr
6Belgien - 853 kr
7Sverige - 906 kr
8Ungern - 987 kr
9Danmark - 1159 kr
10Finland - 1185 kr
11Kroatien - 1309 kr
12Frankrike - 1324 kr
13Serbien - 1326 kr
14Irland - 1469 kr
15Lettland - 1475 kr
ReseForum BortaBra FlygNyheter FlygRadar Billigt Hotell Hyrbilar Valutakurser
Thursday, February 05, 2009
Sunday, January 25, 2009
GLOBALUPPVÄRMNING
Naturliga orsaker bakom global uppvärmning
2007-12-13
Pressmeddelande från
Göteborgs universitet
Ny forskning från Göteborgs universitet och Griffith University i Australien visar att den globala uppvärmningen kan ha naturliga orsaker. Genom att studera partiklar och kemiska föreningar i torvmarker visar professorerna Lars Franzén och Roger Cropp att klimatet varierar i en tusenårscykel, och att det verkar kunna styras genom inflödet av kosmiskt stoft.
Det kosmiska stoftet är rikt på olika mineraler som kan påverka produktionen av alger i världshaven. En hög algproduktion under tider med stort kosmiskt inflöde ökar molnbildningen i atmosfären, vilket i sin tur minskar strålningen från solen till jordytan. Under sådana perioder blir det kallare på jorden. När det kosmiska inflödet är lågt minskar istället molnigheten och vi får ett varmare klimat.
Tusenårscykeln, som i sin tur verkar styras av variationer i solens aktivitet, kan tydligt ses genom historiens gång. Bronsåldern, romartiden och vikingatiden är exempel på varma tider, medan de kalla perioderna sammanfaller med de så kallade Dark Ages. Kalla perioder i historien är till exempel fimbulvintrarna i övergången mellan järn- och bronsåldern, folkvandringstiden och nu senast lilla istiden.
- Är våra teorier riktiga går vi just nu mot varmare tider, som kommer kulminera om cirka 300 år. Sedan blir det nog kallare igen, säger Lars Franzén.
Franzen och Cropp presenterar också en teori för varför istiderna kommer och går, vilken även den är baserad på studier av torvmarker.
- Hade inte människan släppt ut en massa koldioxid, så hade vi kanske redan varit i en istid igen, menar Franzén.
Resultaten presenteras i decembernumret av den vetenskapliga tidskriften Geografiska Annaler.
2007-12-13
Pressmeddelande från
Göteborgs universitet
Ny forskning från Göteborgs universitet och Griffith University i Australien visar att den globala uppvärmningen kan ha naturliga orsaker. Genom att studera partiklar och kemiska föreningar i torvmarker visar professorerna Lars Franzén och Roger Cropp att klimatet varierar i en tusenårscykel, och att det verkar kunna styras genom inflödet av kosmiskt stoft.
Det kosmiska stoftet är rikt på olika mineraler som kan påverka produktionen av alger i världshaven. En hög algproduktion under tider med stort kosmiskt inflöde ökar molnbildningen i atmosfären, vilket i sin tur minskar strålningen från solen till jordytan. Under sådana perioder blir det kallare på jorden. När det kosmiska inflödet är lågt minskar istället molnigheten och vi får ett varmare klimat.
Tusenårscykeln, som i sin tur verkar styras av variationer i solens aktivitet, kan tydligt ses genom historiens gång. Bronsåldern, romartiden och vikingatiden är exempel på varma tider, medan de kalla perioderna sammanfaller med de så kallade Dark Ages. Kalla perioder i historien är till exempel fimbulvintrarna i övergången mellan järn- och bronsåldern, folkvandringstiden och nu senast lilla istiden.
- Är våra teorier riktiga går vi just nu mot varmare tider, som kommer kulminera om cirka 300 år. Sedan blir det nog kallare igen, säger Lars Franzén.
Franzen och Cropp presenterar också en teori för varför istiderna kommer och går, vilken även den är baserad på studier av torvmarker.
- Hade inte människan släppt ut en massa koldioxid, så hade vi kanske redan varit i en istid igen, menar Franzén.
Resultaten presenteras i decembernumret av den vetenskapliga tidskriften Geografiska Annaler.
Subscribe to:
Comments (Atom)
